Marie parkerar sin Mercedes på gatan utanför sitt centralt belägna galleri och småler för sig själv. Hon är nöjd med hur hon har ordnat sitt liv. Ett litet konstgalleri som hon har öppet när det passar henne. Alla inbjudningarna till societetens och kulturelitens tillställningar där hon kan frottera sig med makteliten. Det är där hon fiskar upp sina slavar. Framgångsrika män som behöver sättas på plats och tryckas ned med jämna mellanrum.

Galleri M är den perfekta täckmanteln! Det är bara de redan invigda som vet att det chica namnet Galleri M inte står Galleri Marie utan i själva verket för Galleri Madame, vad annars?

Klockan slår precis 12 när Marie låser upp dörren, larmar av inbrottslarmet och slänger sin Gucciväska nonchalant på skrivbordet. Lagom tid att börja arbetsdagen, tänker hon och låter blicken glida över sin senaste utställning och super in de starka färgerna och expressionistiska intrycken som framhävs av de kritvita väggarna bakom. Litografier av Joan Mirò. Alltid ett säkert kort, tänker hon. Några röda prickar här och var antyder att vernissagen häromkvällen varit en formidabel succé. Och idag planerar hon att sälja två till…

Hennes klienter för dagen skall komma på ett lunchmöte strax efter 12 och hon öppnar dörren till sitt konstlager bakom galleriet. Oljemålningar står staplade mot varandra längs väggarna, i mitten av rummet står ett stort bord med lådor under för alla ömtåliga grafiska blad. I ena hörnet står bokhyllor fyllda med hennes omfattande lager av referensböcker som behövs för en att professionell gallerist att framstå som just precis professionell. Väldigt få vet hur professionell hon är i verkligheten, tänker hon busigt och öppnar nästa dörr, dold bakom ett draperi. Dörren in till sin privata boudoir.

Det är i sin boudoir Marie tar emot och tuktar sina slavar. Rummet saknar möbler helt och hållet förutan en pösig schäslong. Det är bara Mistress som skall ha det bekvämt. Slavarna får hållas på golvet, som sig bör. Hon ställer sig framför den guldinramade  helkroppsspegeln och låter sin eleganta kappa sjunka till golvet.
Det enda hon har på sig under kappan är sin svarta spetsBH som lämnar brösten fria, svarta spetstrosor med öppen gren, de tunna nylonstrumporna och sitt svarta dramatiska smycke runt halsen som skapar den dekadenta känslan som hon uppskattar så mycket. Smycket framhäver lystern på hennes korpsvarta hår som faller ner över axlarna på ett oväntat enkelt sätt. Blicken som möter Marie i spegeln, Madames blick, är suggestiv och sugande. Jo, Madame är sugen. Madame är definitivt sugen. Hon hör hur dörren öppnas från gatan. Det är slavarna som infinner sig på utsatt tid. Synd, då kan hon inte bestraffa dom för sen ankomst.

Hon tar på sig sin befjädrade mask och förvandlingen är total. Marie är i nu i sitt sitt esse. Marie är Madame…

- Låste ni dörren när ni kom in?
- Nej Madame, förlåt Madame, svarar Martin undergivet och tittar förskrämt ner i golvet, medveten att han inte får ha direkt ögonkontakt med Madame.
- Men står inte där som den idiot du är, gå ut och lås dörren. Eller tycker du att vi skall ha lunchflanörer med på vår session?

slaven Martin får bråttom och springer som en skållad råtta ut i galleriet för att låsa dörren. I vanliga fall är det han som ger order till sin personal men en gång i veckan är det han som får finna sig i det omvända. Han förstår det inte själv, han, den drivne 38-åriga VD:n, är ju dominant i allt annat, men når han får underkasta sig en vacker kvinna som dessutom talar om för honom vilket kräk han är det som om trycket släpper inom honom. Det är hans säkerhetsventil. Han
vet att han är en skit, men det är det ingen som vågar tala om det för honom. Alla bara fjäskar och ryggdunkar honom i vanliga livet. Det vågar bara Madame, och det är han beredd att betala dyrt för. Det och hennes diskretion. Att vara ägd av Madame ger Martin en extra dimension till hans annars hårt inrutade liv.

- Tro inte att du kommer undan, ditt lilla kryp, spinner Madame och fäster blicken på den kvarvarande slaven, Peder, som kryper ihop som till en liten våt fläck framför henne. Av hans adliga naturliga överlägsenhet finns inte ett spår kvar i detta nu. Madame njuter av hur lätt hon får sina undersåtar att bryta ihop.
Först bryter hon ner dom. Sen bygger hon upp dom i den form som passar hennes behov. Det är bara nyttigt för dom.
- Jag vet, Madame, ansvaret var mitt. slaven är beredd på att ta sitt straff.
- Ner på golvet och visa Madame din uppskattning.

Peder faller lyckligt ner på golvet och kryper underdånigt fram till sin Madame och vågar nudda hennes stilettbeklädda högerfot med sina torra läppar. Han drar in den förnäma doften av hennes fot, känner nylonens sträva struktur under sin tunga när han lapar ett drag  Han får minnesbilder av sin mamma, från när han som en liten pojke satt under kaffebordet mellan nylonklädda kvinnovrister när hans mamma hade sina väninnor över på visit. Hur han längtade brännande hett efter hennes uppmärksamhet och moderliga omsorg, den omsorg som han aldrig fick. Den omsorg och uppfostran han nu får av Madame, och han tackar sin lyckliga stjärna att han träffade henne på Ernst Billgren vernissagen för fyra år sen. Sen dess hade hon inte bara hjälpt honom att bygga upp hans konstsamling
utan även förlåta sin mamma. Han har henne att tacka för allt, hon är meningen med livet, tänker han innan han känner sparken.

- Vem sa att slaven fick slicka? Ryter Madame lynnigt och sparkar till Peder med foten, ömt men bestämt på samma gång.

- Förlåt Madame, tack Madame. Får Peder halvkvävt ur sig samtidigt som hans medslav kommer in i boudoiren och stänger dörren bakom sig efter avslutat uppdrag. Även han faller ner på knä framför Madame. Båda slavarna njuter inom sig att vara just där, just då. Bakom Madames lyckta dörrar är det inga vardagliga frågor som tar uppmärksamhet. Här gäller det att koncentrera sig på Madames behov och bara ha henne bästa för ögonen.

- slaven får lov att hälsa på sin Madame nu, befaller hom och Martin får lov att krypa fram han med och kysser Madames lilla fot hastigt, rädd och ängslig att göra något fel. Madame granskar sina båda slavar och tänker hur praktiskt det är att träffa dom i grupp, om två eller flera. Det ökar bara känslan av utsatthet och intensifierar förnedringsgraden för slaven, det är helt enkelt nyttigt för den. Det är bara ett fåtal av hennes slavar som behöver helt privata sessioner av diskretionsskäl, och det får dom givetvis betala extra dyrt för. Men det är som hon brukar säga: Dominans är som konst, en investering!

- Nu, mina slynor, är det dags att klä om, småler Madame och pekar på väggen där alla hennes slavars utstyrslar hänger prydligt på rad.
Martin och Peder ställer sig upp och klär av sig nakna framför sin Madame, en av alla njutbara detaljer under en session. En efter en klär dom på sig sina nylondressar, slavhalsband och handbojor. Madame har rivit upp lagom stora hål på nylonstrumporna med sina långa röda naglar så att hon får tillgång till slavkukarna när hon så önskar. Ibland tar hon sig an deras lemmar med klädnypor eller olika klykor och klämmar. Förra gången gick hon åt dom yngliga tingestarna ganska hårt. Hon skall vara lite mjukare idag. slavarna skall aldrig veta i förväg vad som väntar dom, det är en av hennes utstuderade metoder för att hålla dom i sitt våld. 

När dom är påklädda och insvepta i nylon från topp till tå får slavarna tillåtelse att närma sig Madame och smeka hennes ben. Dom sitter på var sin sida om henne och Marie låter slavarna uppleva sin Ägarinnas kropp lite närmare. Varför ha slavar om man inte utnyttjar dom sexuellt, är Madamens stående devis? Marie känner hur hennes kropp sakta värms upp av slavarnas trevande händer. Hon klappar nylonslavarna uppmuntrande på huvudet och deras smekningar blir djärvare och
djärvare. Marie tar in hela bilden i spegeln, av sig själv där hon står i centrum med hennes tjänsteandar på var sin sida om sig, dyrkande henne, smekande henne.
- Är slavkukarna redo?
Frågan får slavkukarna att styvna till lite extra, slavarna vet aldrig var dom har sin Madame utan är utlämnade på nåd och onåd. Att få älska med Madame är inget självklart för slavarna, det är en ynnest som slavarna bara får uppleva då och då. Idag är det helt klart deras turdag.

- Ja Madame, svarar slavarna ivrigt i munnen på varandra.

Marie sätter sig på huk och inspekterar de båda stånden, och hon är nöjd med vad hon ser. Dom är redigt hårda och omsorgsfullt rakade runt skaftet och ner över pungarna. Hon hittar inget att anmärka på. Marie tar av sig masken och slickar lite lätt på deras svullna lila ollon som prunkar rakt framför henne. Än det ena, än det andra. Hennes tunga dansar lätt över de blanka spända topparna. Hon låter den ena kuken glida in i munnen, därefter den andra. Hon delar ut
sina ynnest rättvist mellan sina adepter som stönar högt av sensationen. Madame vet hur man får en slavkuk hård, ja inte bara en slavkuk, i princip vilken kuk som helst. Hela hennes väsen osar av sexualitet, det påverkar varje man i hennes närhet, medvetet eller omedvetet. Marie ställer sig upp och putar upp med stjärten.
- En slavkuk här tack, och hård skall den vara!
- Ja Madame, direkt Madame, svarar Martin snabbt och kommer upp bakom Marie och låter slavkuken försiktigt närma sig den heliga Graalen, Maries underbara vulva. Trosan med hålet visar vägen. Himmelriket ligger öppet för honom. Han drar ut på det, han vill uppleva inträngandet länge. Inte för att han har svårt att få komma till, tvärtom. Han har gott om alternativ. Sin bortskämda fru i lyxvillan vid havet, sin älskarinna i stan, för att inte tala som sin sekreterare på kontoret. Men Marie är något speciellt, kanske för att hon inte ger bort sig hur som helst. Hon kräver att en man förtjänar hennes gunst. Och han älskar utmaningar.

- Vad väntar du på, slav? Skall Madame behöva stå här hur länge som helst?
- Förlåt Madame, slaven skall bättra sig, får han fram och tränger äntligen in i hennes grotta. Hon är varm som en ugn. Trång. Hennes fitta sluter sig om hans kuk och tar den i sin makt precis som hon gjort med honom sen den dag dom träffades. Han driver kuken ut och in ur hennes våta sammetsgrotta, mån om att göra sin Madame nöjd. Samtidigt ser han hur Madame suger in Peders kuk i munnen. Han ser att Peder kämpar med att hålla tillbaka. Ingen av dom vågar komma
utan sin Madames tillåtelse, det har hänt tidigare och det slutade i en 100 piskrapp mer slav. Dom röda ränderna är svåra att dölja för frun därhemma, så förra gången det hände fick Martin smita iväg på en lång tjänsteresa. Denna gången har han ingen möjlighet att smita iväg, med den årliga bolagsstämman nästa vecka. Det gäller att bita ihop. Men det är inte alltid så lätt.

- Knulla hårdare, befaller Marie. Skall jag verkligen vara tvungen att visa hur?
Marie trycker ner Peder på golvet och sätter sig på hans kuk, låter hans slavkuk som är på vippen att spruta, glida in i sin fitta och börjar rida honom kraftigt. Peder vrider sig under henne som som en mask fångad av en korp, blundar för att inte se henne och riskera att komma direkt. Tänk om han ändå vågade
säga till sin fru att hon skall köra med honom, varför är han så feg? Varför vågar han inte? Innerst inne vet han att varför. Precis som vem som helst är han rädd att förlora ansiktet. Hon kanske skrattar åt honom, hon kanske skulle förakta honom. Nej, han vågar inte, han älskar sin fru för mycket, men han kan inte vara utan sin Madame. Men varför tänka på sin fru nu, när Madame knullar honom. Tankarna har i alla fall fått honom att lugna ner sig lite. Han vill ju vara uthållig för Madame så han får lov att komma tillbaka till hennes boudoir.

- Oh ja det är skönt, ni gör det så skönt för Madame, berömmer Marie. Ni får lov att improvisera nu, jag vill bli knullad ordentligt idag. Gör skäl för er plats i mitt stall! Ni tror väl inte att ni får slava för mig för skojs skull. Idag skall ni vara mina hingstar!

Peder och Martin tar sin uppgift på största allvar. Martin lyfter upp Madame och sätter henne över sin kuk, hon glider på och kysser honom samtidigt som Peder tar sig an hennes bröst. Slickar, suger och nafsar dom intensivt, allt för att förhöja upplevelsen för Madame. Han sluter ögonen och förbjudna tankar på hans mor flyger genom hans medvetande. Åh han älskar Madame och att han får vara sig själv hos henne, om så bara en gång i veckan. Martins kuk pumpar i henne och stimulerar hennes känsliga delar intensivt och Peders tunga därtill piskar fram orgasmen, den skakande orgasmen som tar henne i besittning tills hon hänger som en
trasa i deras famn. Tillfredställd glider hon ner på golvet och låter slavkukarna hälsa på i tur och ordning i hennes kramande efterdyningar tills hon ger den förlösande ordern:

- Varsågoda att spruta, Madame är nöjd, Madame är mycket nöjd.

Hennes ord får lyckan att koka i slavarna och dom sprutar på kommando. Madame smakar av deras säd och den synen för dom direkt till slavhimlen!
Innan Martin och Peder lämnar galleriet får dom välja ut varsin Mirò och Marie blir av med två röda prickar, precis som hon tänkt sig.

- Då skickar jag tavlorna med bud till era kontor när utställningen är över, ler Marie.
- Och glöm inte fakturan, glöm absolut inte fakturan Madame,påminner Peder. Det skall bli ett rent nöje att attestera den!

- Fakturan kommer med posten, ingen fara. Nöjet var helt och hållet på min sida, svarar Marie och låser galleriet bakom sig.

Fullständigt nöjd med sina slavar och sin dag på jobbet!